Måndag hela veckan.
Sitter i min underbara röda manchesterfåtölj och försöker få lite grepp på saker och ting. Komma ihåg nått kul att skriva eller komma till nån trevlig insikt. Tyvärr känns de senaste dagarna som ett brus av bakfylla och dylika krämpor och är således svåra att få grepp om.
Den största krämpan stod den gamla diktatorn karma för. Det utspelade sig runt 2 min efter det förra inlägget skrevs, med andra ord i Fredagsnattens dimma. Hade tryckt en Crispy Chicken burgare halvnaken sittandes i sängen med datorn i knät, ivrigt skrivandes om tjockisbloggarna i Göteborg. Ironiskt?. Efter att meddelandet lagts upp bestämmer jag att det är dags för en godnattcigg och slänger benen över sängkanten men ställer mig på en filt som ligger slängd på golvet. Friktionen mot golvet och min egen bloggfettokropp kommer inte riktigt överens och jag flyger som en full elefant rakt ner i sängkaten och totalkvaddar ena axeln. Som tur var såg jag ironin i det hela och lyckades hosta fram några skratt mellan tårarna.
Söndagen fortsatte i samma stil med underbara SJ som bov. Eftersom tåget till Malmö är 40 minuter försenat, bestämmer de sig helt enkelt för att kasta in handduken helt. Varför jobba när man kan ge upp liksom? Så de bestämmer sig för att slänga av alla sina passagerare i Helsingborg. Där blir vi stående tills nästa tåg dyker upp, tyvärr fanns det inte en millimeter plats kvar på det tåget så hälften fick inte hänga med. Men man heter inte Terror för inte, jag tog min enorma resväska och tryckte mig in i tåget i värsta Japan stilen. Fick dock inte den bästa platsen. Framför mig (ca 1 cm från mitt ansikte) Har jag fått Karl-Ove, 36. En pratglad man med krycka och dåliga knän som glatt basunerar ut "Tryck inte mot mig förfan, jag väger 160 kilo och ramlar jag så KROSSAR jag den här tjejen". Blev riktigt nervös och Karl-Oves magsvett på min jacka blandas med min egen skräckfyllda kallsvett. Kände mig som en riktig vinnare.
Återhämtade mig med att dricka öl på Möllan och låtsas att jag firade Malmö FFS allsvenska seger. Fick ett infall att skrika: Malmö är en förort till Sverige! Men insåg att det kan leda till viss irritation och bestämde mig för att avstå.
Oj vad jag babblar i värsta Kära Dagbok - stil. Nu får det vara nog, ska gå ut i köket och se om det faktiskt går att koka soppa på en spik.
Kommentarer
Trackback
